Ca 300 sidor
2022
Kontrahenterna
Fjärde boken om kontrahenterna - de kvinnliga agenterna som försöker koda av meddelandena i kriget och skydda Sverige från angrepp. I en situation som känns mer och mer allvarlig. Dessutom har de tre kvinnorna sina privata och vardagliga liv att hantera.
Boken är spännande, lättläst och informativ.
2021
Kontrahenterna
Tredje delen om väninnorna i Stockholm i början av andra världskriget. Väninnorna som arbetar på den hemliga avdelningen där de avkoda krigsmeddelanden från Europa. Samtidigt som de hanterar sina privata liv och inte kan lita på någon.
Denise Rudberg skriver lättläst och det är spännande och intressant. Det är nästan så man är där, i Stockholm den där varma sommaren.
Men jag tänker också att hon är smart, Rudberg. Hon har gett ut fyra böcker som egentligen kunde varit två. Men fyra böcker säljer mer. Oavsett det. Jag kan verkligen rekommendera boken. Som sagt, lättläst, spännande och intressant.
2020
Kontrahenterna
Del två i serien om Elisabeth, Iris och Signe som under andra världskriget jobbar med försvaret i Stockholm. De är värvade att vara med och knäcka tyskarnas koder när det skickas telegram.
Deras familjer vet inte vad de håller på med och det går inte att lita på någon egentligen. Samtidigt som de håller på med sitt jobb, så pågår deras privata liv i ett Stockholm som är präglat av kriget och ransoneringar.
Boken är spännande och ger en bra inblick i ett Stockholm i början av 40-talet.
Jag kan verkligen rekommendera boken. Den är inte tjock alls.
2019
Del 1 Kontrahenterna
Det är andra världskriget och vi befinner oss i Stockholm. Elisabeth, en ung välbärgad hemmadotter, Iris, en välutbildad flykting från Estland (med rötter i Sverige), och Signe från landet, som flyttat till Stockholm blir alla tre rekryterade till en hemlig avdelning inom militären. Det handlar om att knäcka tyskarnas hemliga meddelanden för att kunna vinna kriget.
Boken påminner väldigt mycket om Hidden Figures och Bletchley Circle, men det här är Stockholm.
Den är lättläst och intressant. Den ger en målande bild av ett Stockholm i början av andra världskriget. Det är en ganska tunn bok och den gick fort att läsa.
Jag kan verkligen rekommendera boken.
2022
426 sidor
Del 2 om Betty
Det här är andra delen om Betty, hembiträdet som gifte sig med sonen i familjen när hon var gravid. Nu var det inte sonens barn, med det löste problemet för dem båda.
Nu lever Betty i stor lägenhet med sin man, som sällan är hemma och sin dotter Martina, uppkallad efter sin far Martin.
Det är mitt under kriget och Stockholm har brist på mat och andra varor.
Betty får börja arbeta med onkel Mauritz på hans tryckeri och bokförlag, en önskedröm. Men hennes man Carl-Axel är oberäknerlig.
Andra boken om Betty målar en tydlig bild av ett Stockholm mitt under kriget, ett Sverige under kriget. Med olika lojaliteter. Med kampen för hembiträden och deras arbetssituation. Och med Bettys drömmar om att få jobba i en bokaffär.
Boken är lättläst och jag kan rekommendera den för läsning.
Dag Öhrlund
2022
600 sidor
Dag Öhrlund är alltid Dag Öhrlund. Här möter vi åter igen hans Ewert Truut. Den cyniske polisen med ett stort hjärta, innerst inne.
I den här boken får Ewert och hans kollegor ett kidnappningsfall på sitt bord. En ung flicka har försvunnit och Ewert kämpar mot tiden och flickans familj som inte vill bidra till lösensumman.
Ewert sprider sina fördomar och sina åsikter vitt och brett. Han lyckas också få medarbetare som kommer med åsikter och livsåskådningar som han inte är överens med, men ändå får hantera och acceptera, om än motvilligt.
Det är en lättläst deckare/kriminalroman i Stockholmsmiljö.
2015
384 sidor
Kriminalkommissarie Armand Gamache är med sin hustru för att fira sin 35-åriga bröllopsdag på hotellet Bellechasse. De njuter av sommaren och att vara lediga.
Det är högsommar och den förmögna familjen Finney har samlats på värdshuset Manoir Bellechasse för att ta farväl av sin bortgångne far.
Men i takt med att temperaturen stiger börjar också gamla hemligheter och bittra rivaliteter att komma upp till ytan. Och när värmevågen kokar över till en våldsam nattlig storm, lämnar den ett lik efter sig.
Kriminalkommissarie Armand Gamache finner sig plötsligt i ett hus fullt av misstänkta. Han tar sig an utredningen. Men vad Gamache inte anar är att detta också kommer att föra honom tillbaka till några av de mörka vråna i hans egen historia...
Boken är spännande och lättläst, jag kan verkligen rekommendera boken.
2008
416 sidor
Det är påsk i den lilla byn Three pines. Förutom att fira påsken får några bybor för sig att genomföra en seans. Och inte bara en utan två varav den andra sker på Old Hadley Hous, för att försöka befria huset från ondskan.
Men istället kommer ondskan till huset, igen. En av deltagarna dör av skräck. Men varför? Kommissarie Armand Gamache med sina kollegor för att lösa fallet. Men det är inte bara det fallet som spökar, även gamla fall och kollegor ställer till det för kommisarien.
En spännande, lättläst och intressant deckare som jag kan rekommendera.
Lesbiska ligan: en sann kriminalhistoria
2021
Detta är en berättelse baserad på en sann historia. Berättelsen tar sin utgångspunkt i de förhörsprotokoll och utredningar som finns.
Det är i början på 40-talet, mitt under kriget. Vi möter Margit och Eva som inleder ett förhållande som är passionerat, åtminstone från Evas sida. Och det är fler kvinnor som är involverade.
Allt slutar med att de står inför rättegång, förlorar jobb och det blir även fängelse. Allt bara ett halvt år innan den lagen som dömer och fördömer dem tas bort.
Det här är en bok som vi har läst i bokklubben. Jag kunde tyvärr inte vara med när vi diskuterade boken. Men jag funderar mycket på att det ändå var så många kvinnor som öppet kunde leva i sina förhållanden. Men en klok bokklubbskamrat sa "ja, de välbärgade kvinnorna, ja". Och det är inte detta handlar om. Här är det "vanliga" arbetare. "Vanliga" människor.
Jag tycker boken var intressant. Och skrämmande. Och den gav en bra skildring av hur livet såg ut i Stockholm 1943.
Detta är andra delen i Mian Lodalens historia svit.
2017
Del två
Här möter vi kommissarie Gamache och hans team igen. Nu är det jul. Återigen är de tillbaka i den lilla byn Three Pines. Och återigen har det skett ett mord.
Återigen puttrar historien på, karaktärerna målas inför oss, och den bakomliggande historien med kommissarie Gamache förhållande till sina kollegor och chefer flyter på i bakgrunden.
I den här boken har en kvinna blivit mördad, en kvinna som egentligen ingen i den lilla byn saknar. Inte ens hennes man eller dotter verkar vara ledsna. Kvinnan har varit otroligt dryg och elak under sin livstid. Men nu är hon död. Och vem är det som har mördat henne?
Det blir kommissarie Gamache sak att ta reda på det. Samtidigt som han försöker lösa lite gamla fall, ett litet julpyssel han brukar roa sig med under ledigheten.
2017
Del 1
Jag började inte läsa första delen av Louise Penny och hennes böcker om kommissarie Armand Gamache. Jag började med åttonde delen (som jag har recenserat tidigare).
Men det här är första delen om Gamache. Kommissarien och hans team blir kallade till Three Pines där det har skett en jaktolycka. En kvinna har blivit skjuten med en pil. Men det visar sig ganska snart att det troligen inte är en olycka utan snarare ett mord.
Det här är en småputtrig kriminalroman, deckare som i bästa "Morden i Midsummer" berättar om de olika karaktärerna i den lilla byn och om kriminalkommissarien och hela hans team.
Att kommissarien har en historia med sig, det förstår vi snart. Och att han är en speciell polis det förstår vi också. Men han tillhör gruppen, känslig, lyckligt gift och klok.
Jag gillade boken och den var lättläst. Jag kan rekommendera den här serien.
2020
Lisa och Lilly är första delen i Mian Lodalens historia svit.
Lisa och Lilly träffas på en dans och blir blixtförälskade. Det är första årtiondet på 1900-talet. Det är inte lätt att träffas och de får vara påhittiga för att kunna träffas överhuvudtaget.
Båda flickorna är från arbetarklass. Lisa bor hemma med sina föräldrar och småsyskon. Lilly likaså.
Men deras kärlek och passion gör att de försöker - trots att det inte finns så många möjligheter. Och det förväntas att de ska stadga sig, förlova sig och så småningom gifta sig. De förväntas också bidra till hela familjens inkomst och försörjning.
I Stockholm lyssnar de på Hinken Berggren som pratar om preventivmedel, en möjlighet för kvinnor att bli mer självständiga.
Mian Lodalen skriver lättläst, spännande och intressant. Jag är där. Jag känner Stockholm i början på 1900-talet. Och jag känner de tonåriga flickornas passion och svartsjuka.
Historien bygger på en sann historia, där Lisa och Lilly till slut väljer att ta sina egna liv, tillsammans. De dränker sig, tätt sammanbundna, i Årstaviken.
2012 (2019 i Sverige)
400 sidor
Del 8
Detta är del 8 i serien om kommissarie Gamache i Kanada. Jag har inte läst de tidigare böckerna, men fick den här rekommenderad eftersom den utspelar sig på ett kloster där munkar sjunger gregoriansk musik.
Den startar också med en prolog om gregoriansk musik och ett klostret i Frankrike i Solesmes, där den gregorianska musiken forskas på och utvecklas. (Eftersom jag ska åka dit i september i år så var det spännande).
Den här boken beskriver den gregorianska musiken så otroligt vackert. Att det är något mer än bara musik. Att det finns något mer som bär och lyfter den.
I den här boken är klostret en bortglömd tyst orden som har gömt sig i Kanadas urskog utanför Québec. Inte ens Rom och Vatikanen har koll på att den här ordern fortfarande finns kvar - de tror att den är utdöd. Ironiskt nog för ett kloster som har avgett tysthetslöfte har
munkarna blivit världsberömda för sina underbara röster, så
effektfulla när de höjs i uråldriga mässor att de blivit kända som
»det vackra mysteriet«. För några år sedan spelade klostret in en CD just med musiken. En CD som fick stor spridning och också betydde att klostret kunde göra reparationer på byggnaden. Men ingen vet egentligen vem som har spelat in CD eller var klostret ligger.
Kommissarie Gamache kallas dit med sin kollega, eftersom det har skett ett mord i klostret, och det är körledaren som är död. Ett låst kloster, där det bor 24 munkar. Det blir kommissariens uppgift att ta reda på hur mordet kunde ske, av vilken orsak och av vem.
Jag tyckte mycket om boken, just för att den beskrev musiken så vackert. Det var också en spännande historia och jag kommer nu att försöka läsa de tidigare böckerna om kommissarien och hans kollega.
Hanif Azizi och Markus Lutteman
2021
300 sidor
Det är här berättelsen om Hanif Azizi, som när han är 9 år, tillsammans med sin lillebror, sätts på en buss i Bagdad av sin mamma för att ta sig till Sverige.
Hanif är uppvuxen på en militärbas i Irak där han föräldrar bodde, eftersom de är med i den iranska rebellrörelsen Folkets Mujahedin och kampen mot Khomeini genomsyrar hela tillvaron.
Hanif berättar om sin uppväxt, sina val i livet, sina tankar, påverkan, det som gjort att han är där han är i dag. Det är en arg ung man, en man som vid unga år har fått ta alldeles för stort ansvar, för sig och för sin bror.
Förutom sina egna problem och funderingar så lyfter Hanif, utifrån sin egen livserfarenhet och sin erfarenhet som polis en mängd politiska frågor. Det är bra. Frågor som behöver diskuteras och luftas.
Boken är uppbyggd som de flesta böcker nu för tiden, med nutid och tillbakablickar. Den är lättläst och intressant. Trots det så började jag på boken och efter ett tag så valde jag att läsa en massa andra böcker. (Den här boken har vi i bokklubben, så den skulle ändå läsas till slut).
Jag är glad att jag har läst den, jag har lärt mig en hel del, och får återigen svart på vitt att det verkligen inte är svart och vitt i livet.
2019
400 sidor
När jag började läsa den här boken blev jag först väldigt irriterad. Och första kapitlet behövdes kanske för att komma in i den här läsningen. Det är inga punkter, inga stora bokstäver. Bara rader och ord och ett berättande utan slut känns det som.
Och som sagt, jag blev väldigt irriterad först. Men allt eftersom jag läste kapitlen och fick de olika kvinnornas historia, så gick det bättre. Jag gillar det inte, men det fungerade till slut.
Romanen börjar med Amma som är författare och just ska sätta upp en nyskriven pjäs om svarta kvinnors kamp. Och sen vävs olika kvinnors liv och livsöden samman och flyter ut och det blir en matta som ger oss en skärva av hur det är att leva som svart kvinna i England.
Så trots det jobba sättet att skriva så kan jag ändå rekommendera boken till läsning.
en konspirationsroman
2022
Lena Andersson fortsätter sin exposé genom 1900-talet. Koryféerna är inte en egentlig fortsättning på "Sveas son" och "Dottern" men den berättar ändå det som hände, när en stadsman blev mördad i Stockholm.
Romanen är fiktiv. Den händer i ett fiktivt land.
Men jag som var med och följde detta på avstånd, som de flesta svenskar på den tiden kan ju inte sluta tänka, "vem menar hon här?", "vad skulle det där vara?" osv.
Och sen tänker jag nästa tanke, för den som inte har någon som helst förförståelse om vad som skedde. Hur ter sig den här romanen då?
Jag gillar ju Lena Anderssons språk. Men det är något här i den här romanen så gör att jag måste vara lite på tå, för annars hänger jag inte med. Det är underförstått, det är ... konspiratoriskt?
Ja, i vilket fall som helst så är det en spännande roman, som ger en ny sida av ett mord som aldrig blivit uppklarat, på Sveriges statsminister.
Och eftersom det är en Lena Andersson så kan jag rekommendera den.
Mord i Skärgården
2022
Det här är tredje fristående delen om skärgårdspolisen Eddie som har sin bas i Stenungsund och bor i Skärhamn. Vi möter också hans kvinnliga kollega Maja, som är lesbisk, hans kollega Toni som inte har några hämningar och är fyrkantig och fördomsfull i kvadrat. Den här boken kommer det en ny skärpt polisaspirant till gänget också.
Jag har de två tidigare böckerna klagat på att de är ganska uselt skriva. Det är mycket skoluppsats över språket och upplägget. Men den här boken lyssnade jag på en hel del istället. Och det funkade faktiskt bättre. Jag retade mig inte lika mycket på boken som de två tidigare.
Om du undrar varför jag ändå läser så är det spännande att det handlar om Tjörn och Stenungsund. Och i den här boken nämns även det bageri som min kusin startade "Lottas bak och form".
Med detta sagt.
I den här boken kallas polisen till ett fynd av en död kvinna. Det verkar i första anblicken vara ett självmord, men visar sig ganska snart vara ett mord. Dessutom så verkar detta mordet ha ett samband med en annan död kvinna som Eddie avfört som självmord tidigare. En välbärgad familj med en lokal firma är hårt drabbad när flera av familjemedlemmarna råkar ut för olyckor av olika slag.
Jag säger som jag sagt förut. De här böckerna har potential men skulle må bra av en redaktör som sträckte upp texten lite. Men boken är lättläst och det är kul att det handlar om Tjörn och Stenungsund.
2021
429 sidor
Detta är en tredje helt fristående del av de två tidigare böckerna av Helena Thorfinn. I de två första böckerna "Innan floden tar oss" och "Den som går på tigerstigar" får i följa Sofia och hennes man Janne när de arbetar och bor i Bangladesh.
Nu har de skilt sig men jobbar fortfarande tillsammans. Och de har flyttat till Myanmar/Burma. Men Sofia och Janne förkommer i den här boken endast helt perifert.
Istället möter vi Katja, en kommunikationschef, i en liten Skånsk kommun, och hon ska snart fylla 50 år. Hon har blivit helt utmanövrerad på sin arbetsplats och har nu förlorat sitt jobb till en ung sprätt. Hon reser till Myanmar/Burma för att hälsa på sin systerson Simon som jobbar som trainee på Unicef. Väl framme blir Katja väl mottagen av den familj som Simon bor hos, föräldrarna till hans flickvän Trish. Mamman i familjen har svenskt påbrå och pappan är missionär från USA. De bedriver diakon verksamhet och försöker hjälpa människor att tjäna penga på sitt hantverk bland annat. Trish har en IT-utbildning från USA och har startat ett IT-företag som ska hjälpa Myanmar att bli digitalt. I ett samhälle som är helt nya på att använda digitala och sociala medier.
Men det är inte bara positiva krafter som driver en öppen demokratiskt kraft i Myanmar. Det finns starka krafter som vill stänga landet, som vill rensa ut de "som inte hör hemma där" och de har förstått att de kan använda sociala medier för att nå sina syften.
Katja hamnar mitt i de händelser som påverkar Myanmar till att vara ett försiktigt öppet land med en gryende demokrati till att åter sluta sig och stänga sina gränser.
Jag kan verkligen rekommendera boken för läsning. Den är spännande och ger in inblick i vad som hände, från någon som var med.
165 sidor
2020
Den här boken hade jag läst en rekommendation om, och då samtidigt fått rekommendation om boken "Eleonor Oliphant...". Det är ju två böcker med liknande tema, men de utspelar sig i helt olika miljöer och kulturer. Det är intressant.
Här möter vi Keiko Furukura som är 36 år. Hon jobbar som timanställd på en servicebutik och har gjort så i 18 år. Hon har aldrig varit som de andra i sin närhet, hon har egentligen inga vänner. Det är rutinerna och jobbet som på servicebutiken som håller samman hennes liv. Hon har ingen pojkvän och hon är oskuld.
Anställda kommer och går i butiken, men Furukura består. Tills det plötsligt en dag kommer en ny anställd som inte beter sig som han ska. Och Keiko Futukuras omgivning vill så gärna att hon ska vara "normal", vad det nu är.
Det är en kort bok, den är lättläst. Det är en spännande inblick i det japanska sättet att leva som i bland påminner om det västerländska, och på andra sätt är så helt annorlunda. Och det ställer frågan om hur "annorlunda" får man lov att vara och inte?
Jag är glad att jag har läst boken. Vill du få inblick i att jobba i servicebutik i Japan rekommenderar jag boken.
Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt
2017
300 sidor
Boken handlar om Eleanor som är runt 30 år. Hon arbetar på en revisionsbyrå, sköter sitt jobb, äter samma lunch varje dag, umgås egentligen inte med någon, går hem på fredag och handlar i butiken Tesco och dricker två flaskor Vodka på helgen.
Varje onsdag pratar hon med sin mamma i telefon. Men hon har inga andra släktingar eller vänner. Hon klarar sig, hon lever alldeles utmärkt och hon hanterar de situationer som uppstår.
Men en dag räddar hon, tillsammans med IT-killen Raymond, en man som fallit ihop på gatan och det blir början på de händelser som rubbar hennes vanliga cirklar.
Boken berättas ur Eleanor perspektiv, det är hennes röst, hennes upplevelser vi får följa. Hur det är att inte riktigt passa in i mallen, att inte riktigt förstå de vanliga koderna och hur det är att hantera trauman från barndomen.
Boken är en tragiskt feelgood med ett hoppfullt slut. Jag kan rekommendera boken för läsning.
