Vart tog all denna kärlek vägen?

Vart tog all denna kärlek vägen?
Käbi Laretei
Norstedts
2009
117 sidor

Käbi Laretei och Ingemar Bergman var gifta i tio år  (1959-1969) med varandra och fick ett barn (Daniel Bergman) tillsammans.

Den här boken är utgiven efter Ingemar Bergmans död och är en sammanställning av några brev och dagboksanteckningar under en period av deras liv tillsammans.

Vi möter två människor som älskar varandra mycket och som också har förmåga att uttrycka detta i brev och skrift. Framförallt är det Käbis dagboksanteckningar vi får dela.

Hade jag inte vetat något om dessa två personer innan så blir boken en annan tror jag. Och jag känner att det är väldigt mycket osagt, som jag ändå borde vetat när jag läser den. (Eller så är det bara för att jag är så nyfiken som jag vill veta).

Jag möter två passionerade människor, passion både för varandra och för sina yrken. Och jag förstår att de har svårt att kompromissa med sin passion.

Svaret på frågan i titeln får jag aldrig. Jag förstår att breven börjar innan de gifter sig men jag vet inte riktigt när jag får sluta följa dem. Något av det sista som beskrivs är sonen Daniels födelse (1962). Men vart tog kärleken vägen? Varför tog äktenskapet slut? Det får vi inte veta i den här boken.

Boken är lättläst och det är spännande att få läsa andras dagböcker och brev. Jag kan rekommendera den - men som sagt - förvänta dig inget svar.

Intro

Intro - om att tvivla på allt för att finna en tro

• Royne Mercurio, församlingspedagog i Linköpings stift.
• Mattias Rosenquist, präst i Växjö stift.
• Maria Hammarström, teolog på Svenska Kyrkans Ungas förbundskansli.

Libris förlag (Svenska Kyrkans Unga)
2007
147 sidor

Det här är en bok som riktar sig till ungdomar i konfirmand och unga ledar-åldern, 15-18 år.

De tre författarna har skrivit olika korta texter, baserade på bibeltexter eller egna funderingar som går att använda för enskild andakt, fördjupning eller som andaktstexter. Eller varför inte som inledning på en diskussionskväll?

Alla tre författarna har bidragit med olika texter. De är inte namnade efter varje text - däremot har de valt var sitt "bomärke" som signerar texten, så du kan ändå veta vem det är som har skrivit den.

Jag är inte målgruppen, men jag kan verkligen förstå att den här boken kan vara en hjälp för en enskild eller i ungdomsgrupp.

Har du en ungdom i närheten eller en ungdomsgrupp så kan jag verkligen rekommendera boken.

I skymningen sjunger koltrasten

I skymningen sjunger koltrasten
Linda Olsson
Brombergs
2014
275 sidor

I en uppgång i Stockholm bor tre människor. Vi får först lära känna kvinnan, som är djupt deprimerad. Helt instängd, går aldrig ut, tänder inga lampor och lever verkligen i sin egen värld, med "den gröna damen" som kommer på besök.

Bredvid henne bor Elias som tecknar serier. Han är gravt dyslektiskt och kan inte läsa alls. Han läser genom att teckna.

Och ovanför Elias och kvinnan bor Otto, en man på drygt 70 år som är änkeman sedan många år tillbaka. Han har ägt ett antikvariat och har massor med böcker.

Varje tisdag äter Elias och Otto mat tillsammans, pratar om litteratur och kultur och lyssnar på musik.

En dag får Elias ett brev, ett större paket, som egentligen skulle till kvinnan (som heter Elisabeth). Han ringer på och försöker få kontakt genom att prata med henne genom brevlådeinkastet. (Brevet går inte igenom inkastet utan måste ställas utanför).

Detta är upptakten till en begynnande vänskap mellan dessa tre olika personer. Ovilligt bryter Elisabeth sin självpåtagna isolering och lär känna Elias och Otto och litteraturen och böcker binder dem samman.

Det här är en feelgood-bok med ett vackert och vilsamt språk. Men det är lite för mycket feel-good och lite för lite av det svåra som faktiskt plågar dem alla tre av olika slag. Det är vår, sommar, koltraster, romanser, lycka och ny arbetsinspiration.

Lättläst, lättsam men den gav inte så mycket spår efter sig.
Boken påminner lite grann om "Boel och Oscar" (som jag recenserade här>>) men den här boken var tunnare i historien och utan djup.

Solsvärta

Solsvärta
Marianne Cedervall
Natur och kultur
275 sidor
2014 

Mirjam och Hervor går mot ytterligare äventyr. Det är sommar, men Mirjam lämnar Gotland och följer med sin älskade Calle till Västerås där han ska hjälpa till att placera ut tre utrotningshotade pilgrimsfalkar. Mirjam vikarierar på vårdcentralen.

Projektet med pilgrimsfalkarna är både älskat och hatat - pilgrimsfalkarna är rovdjur som äter andra fåglar och då är bland annat duvorna hotade. Och i Västerås finns det flera duvslag med brevduvor.

Hervor i sin ända får en syn och blir plötsligt också intresserad av brevduvor. Och sin gamla barndomsvän Satu - som hon inte sett på många, många år. Det för Hervor på en resa ner genom Europa och sedan till Västerås.

Som vanligt för Marianne Cedervall oss med fast hand genom Mirjam och Hervors äventyr. De två handfasta damerna med sina synska förmågor och näsa för äventyr får möta glädje och sorg den här sommaren. Det märks att Cedervall är påläst i de ämnen hon skriver om och vill gärna dela med sig av sin kunskap.

Det här är en feelgood-roman med svarta inslag. Men trots tragiska händelser så lyser omsorgen och värmen igenom på varje sida.

Vill du ha en lättläst bok om två härliga tanter, spänning och lite kriminalgåtor, så kan jag verkligen rekommendera Marianne Cedervalls böcker om Hervor och Mirjam. Solsvärtan är inget undantag.
Detta är den femte boken om Hervor och Mirjam.