2017
Alltså, när jag började läsa den här boken så blev jag nästan chockad av hur rykande aktuell boken är. Trots att den kom ut 2017 så känns den som om den är skriven i dag.
Hanne-Vibeke Holst har verkligen lyckats fånga hela traumat med ett världsomspännande virus som sprider sig okontrollerat. Om samhällen som stängs. Handsprit, munskydd och vaccinjakt.
Här följer vi Karoline, som flyttat från Danmark med sin son och make och precis har börjat jobba på WHO (Världshälsoorganisationen) i Geneve. Hon ska arbeta med pandemibekämpning och ha koll på vad som händer i världen. WHO som är en smältdegel av människor från olika delar av världen, med olika lojaliteter och agendor. När de första rapporterna börjar komma om ett okänt virus så reagerar Karoline, men det är svårt att få med sig de övriga i den mycket herarkiska organisationen.
Karolines make, Jaspar, har svårt att anpassa sig till sin nya situation. Han har inte riktigt avslutat sina, inte helt rumsrena, affärer i Danmark och ganska snart kommer dessa ifatt honom. Men han hittar en lösning, utan att blanda in Karoline.
Som sagt - jag fick flera gånger när jag läste boken påminna mig om att den faktiskt kom ut 2017 och det här är en påhittad historia. För den var så ruskigt nära sanningen under hela Covid och Corona-pandemin. Det är väl bara att hoppas att det inte riktigt går till som i boken bakom kulisserna.
Jag kan verkligen rekommendera boken för läsning.
