Visar inlägg med etikett Blombergs. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Blombergs. Visa alla inlägg

fredag 13 oktober 2023

Violeta

Violeta

Isabel Allende

Blombergs förlag

2021

Isabel Allende har en enastående berättarförmåga. Här möter vi den nära 100-åriga Violeta som skriver ett brev till sitt barnbarn, prästen Camilo. 

Hon berättar hela sin uppväxt och släktens historia, som givetvis har sin historia även i Chiles historia. Violetta föds på 1920-talet i en rik familj. Mitt under Spanska sjukan som härjar runt hela världen under flera år. Familjen klarar sig ganska bra på grund av Violettas pappa som tar till åtgärden i bästa Anders Tegnellstil. Violetta växer upp som yngsta barnet, en flicka och blir extremt bortskämd. Så hon får en barnflicka, en guvernant som kommer att spela stor roll för henne under hela hennes liv.

När depressionen kommer ruineras familjen i princip och Violetas far väljer att avsluta sitt eget liv. Resten av familjen flyr upp i bergen där de kommer att ha sin bas. 

Violeta beskriver sitt liv, sin uppväxt, sina kärleksaffärer och sina livsval. Runt henne händer världshändelserna som andra världskriget, jordbävningen 1960, militärkuppen 1973 och en massa annat. I en bisats i historien så återkopplar hon också till sin bok "Andarnas hus" där det framgår att hon är släkt till den familjen.

Isabel Allende skriver bra. Och greppet att skriva som ett brev funkar i hela boken. Vi får lära känna karaktärerna, men ganska ytligt. Givetvis är allt ur Violetas ögon. Men vi får hela historien och jag känner mig delaktig. Och jag har lärt mig lite mer om Chile som jag inte hade koll på och som jag faktiskt vill veta lite mer om. 

I boken skriver hon också om en norsk ambassadör/attaché som heter Harald. Jag kommer givetvis att tänka på den svenska Harald Edelstam som var verksam i Chile under militärkuppen och räddade många chilenare. Jag undrar om Allende tänkte på Edelstam när hon skrev boken? Men hon har också mycket eget erfarenhet av diplomati. 

Jag kan verkligen rekommendera boken för läsning.

onsdag 14 maj 2014

Jag heter inte Miriam

Jag heter inte MiriamJag heter inte Miriam
Majgull Axelsson
Blombergs förlag
2014
458 sidor

Miriam bor i Nässjö och fyller 85 år. I hennes hus bor också hennes son och sonhustru och dagen till ära har också sondottern kommit med sin lilla son.

Miriam är flykting från de fruktansvärda lägret i Tyskland. Hon överlevde Auschwitz och Ravensbrück . Och hon bär på en djup, mörk hemlighet som hon inte har berättat för någon i Sverige. Ett Sverige där hon fått ett nytt liv, gift med en tandläkare. Fått fostersonen Tomas och lever nöjd. 

Men ändå… minnena tränger sig på och vi får följa Miriam (som en gång hette Malika) under henns uppväxt, när kriget kommer och lägren. Vi får uppleva allt det ofattbara, allt det mänskligheten hittat på som verkar så fruktansvärt obegripligt att man vill utsätta någon människa för.

Och även i lägret är det uppdelat mellan fångarna. Och lägst ner står romerna. Tattarna. Zigenarna. 

Det här var en oerhört gripande och intensiv roman. Om identitet om hur vi människor behandlar varandra och hur vi graderar olika människor. 

Jag kan verkligen varmt rekommendera den.

Eftersom en stor del av romanen också utstpelar sig i Nässjö och Jönköping så känns den oerhört aktuell med tanke på den protestaktion som utspelade sig där för ett par veckor sedan, mot främlingsfientligheten i Sverige.

Jag har lyssnat på den här boken via Storytel. När man lyssna på böcker kan man välja olika uppspelningshastigheter. 0,8, 1,0, 1,5 och 2,0. Den här boken gick alldeles utmärkt att lyssna på snabbaste hastigheten för uppläsaren läste väldigt långsamt. Oerhört bra - men långsamt. 

fredag 11 oktober 2013

Little Bee

410Little Bee
Chris Cleave
Brombergs
2008
310 sidor

Little Bee är 16 år och har suttit inlåst på en flyktingmottagning i England i två år. Hon har flytt från Nigeria och plötsligt blir hon utsläppt. Riktigt hur det gick till förstår hon inte helt och hon har inga papper på att hon är i landet lagligt. Under de två åren som hon befunnit sig på flyktinganläggningen har hon lärt sig engelska, såsom drottningen talar. Så hon läser och pratar fläckfri engelska.

Hon gör ett telefonsamtal - till den enda som hon känner i England. Det vill säga, hon har ett visitkort från en Andrew O´Rouke som tillsammans med sin hustru Sarah var i Nigeria. Little Bee och paret träffades på stranden och deras liv blev sammankopplade på ett oerhört grymt sätt.

Little Bee planerar hela tiden hur hon ska kunna ta livet av sig om männen kommer igen. Var hon än är så ser hon olika utvägar att ta livet av sig. Under tiden så söker hon upp Andrew.

Vi får också följa Sarah O´Rouke som står som ung nybliven änka med en liten son klädd i Batmankläder.

Den här boken var väldigt bra. Det var det lilla skeendet, de små mötena och händelserna och bakom anar man något mycket mer. Att det händer något i Nigeria som påverkar oss och framförallt har det påverkat Little Bee.

Jag kan inte låta bli att tänka på Carl Bildt och hans affärer och på Martin Schibbye och Johan Persson, för det är precis det här det handlar om. Det händer något som vi inte är riktigt medvetna om. Eller snarare inte vill ta in och förstå.

Jag kan verkligen rekommendera boken. För trots sin underförstådda samhällskritik så är det en varm bok.

lördag 5 januari 2013

Berättelsen om Pi

Berättelsen om PiBerättelsen om Pi
Yann Martel
Blombergs
2003 (Svenska 2003)
350 sidor

Berättelsen om Pi handlar om ett skeppsbrott, en pojke och en tiger.


Pi är sexton är och heter egentligen Piscine Molitor Patel, uppkallad efter en simbassäng. Han bor i Indien där hans pappa äger en djurpark.

Boken börjar med en ganska lång inledning om Piscines uppväxt, hans skolgång, djurparken och hans sökande efter Gud. Han är hindu av uppväxt och vana. Men blir även muslim och kristen och ser djupheten i alla tre sätten att se på Gud. Han praktiserar alla tre religionerna samtidigt.

Så bestämmer sig familjen att flytta till Kanada. Större delen av djuren ska också med och alla installerar sig på fraktfartyget Tsimtsum.

Så händer det som inte får hända. Fartyget börjar sjunka och Pi befinner sig plötsligt ensam med en flock djur på en räddningsbåt.

Nu handlar det om att överleva. Och det är detta resten av boken handlar om. Hur en 16-årig pojke lyckas överleva i en livbåt med en bengalisk tiger. Det handlar om överlevnad, det handlar om Gud och det handlar om livet och viljan att överleva.

Jag tycker kanske att boken var lite långsam i början, men sen när det det handlade om livbåten och överlevnaden - så var boken nästan svår att lägga ifrån sig. Trots att den egentligen inte handlade om någonting.

Jag kan verkligen rekommendera boken.

Den kom också som bio i december 2012.
http://www.sf.se/filmer/Berattelsen-om-Pi/

lördag 1 september 2012

En sannolik historia

En sannolik historia
Karin Alvtegen
Brombergs förlag
2010





Jag har läst två böcker av Karin Alvtegen förut. Boken Skam samt boken Svek.

Två väldigt bra skrivna, men förfärliga böcker. Böcker som kryper in under huden. Thriller-aktiga. Så jag var lite fundersam över att läsa den här boken.

Men det här var inte en sådan hemsk bok. Detta är en feel-good-roman, men med djupa mörka bottnar. Vilken människa är vi och blir vi egentligen beroende på vad vi gått igenom i livet?
Som en av karaktärerna i boken säger: "Man bestämmer själv om man vill mogna till ett gott årgångsvin eller till en vinäger".

Vi får möta Anders som är på inköpsresa i Norrland. Han är en mycket rik finansman som nu inte riktigt vet vad han vill i livet. Och förresten är han inte ens säker på om han vill livet. Han har hört talas om en fynd, en gitarr, som finns hos en särling, och han bestämmer sig för att försöka köpa den.

Helena bor på det hotellet hon öppnat i den lilla byn. Hotellet som hon skapat tillsammans med sin man, i det hus där hon växte upp som sommarbarn. Nu är hon ensam med sin tonårsdotter eftersom maken flyttat tillbaka till Stockholm och flyttat ihop med en ny kvinna.

Så korsas deras väg och särlingen och grannarna och dåtid och nutid binds samman som det brukar.

Det här var en mycket bra roman, lika bra som Karin Alvtegen brukar skriva. Men utan de allra mörkaste och hemskaste bottnarna.

Jag kan varmt rekommendera romanen.