Pensionatet vid världens ände

Pensionatet vid världens ände
Camilla Davidsson
Pocketförlaget
2015
327 sidor

 

Emma är hemkommen från sin pilgrimsresa till Santiago de Compostela eller Caminion som den också kallas. Hon har inget jobb, inga pengar och hon funderar mycket på hur hon ska fortsätta sitt liv.

Ganska raskt får hon dock ett nytt jobb, ett jobb som verkar spännande och som är utmanande. Hon börjar umgås med sina gamla vänner, som befinner sig i olika skeden i livet. Och livet rullar på, allt fortare och fortare. Tiden och lugnet från vandringen försvinner. Och jobbet tar otroligt mycket tid. Sen blir Emma ofredad på jobbet. Först vågar hon inte berätta, men så småningom säger hon ändå som det är och det gör att hon kan vara ledig hela sommaren, för att få vila ut.

Det gör hon på Fårö, i en liten stuga som ägs av Olle. En äldre (52 år!) änkeman som är snygg och trevlig på alla vis. Men han är ju 20 år äldre. Trots att de har många fina pratstunder så känns en relation omöjlig. Och då dyker Alex upp. Alex som hon träffat förut och som plötsligt är på Fårö. Han är snäll, trevlig, uppmärksam och de börjar umgås. På Fårö träffar hon också Harriet, en äldre kvinna som driver ett pensionat där Emma hjälper till ibland.

Men vad ska Emma göra till hösten? Ska hon fortsätta på sitt jobb? Ska hon flytta? Ska hon fortsätta träffa Alex? Och Olle... vad är det med honom egentligen? Vad är viktigt att prioritera och hur ska livet se ut? Det är frågor som Emma brottas med i den här boken.

Det är en lättläst "chicklitt" med en lagom blandning av kärlek, sex, kläder och allvar. Lättläst och inte oäven.

Detta är den fristående del två i triologin om Emma.