2014 (2018 på svenska)
475 sidor
Visst går det att fundera på vad som hade hänt om jag hade varit född och uppvuxen på ett annat ställe på jorden. Om jag inte var född i Sverige utan kanske i Afghanistan? Hur hade mitt liv gestaltat sig då?
Nadia Hashimi har skrivit en bok där vi får följa två kvinnor och deras öde i Afghanistan. Dels är det Rahima som lever i en by utanför Kabul. Hennes far är drogberoende och därför också beroende av sin "chef", Abdul Khaliq, som driver en gerilla-melis och "firma".
Rahima och hennes två systrar blir bortgifta och Rahima blir Abdul Khaliq fjärde hustru, bara 13 år gammal. Ett liv som blir helt annorlunda mot det hon hade innan. Eftersom Rahima är uppvuxen enbart med systrar levde hon under ett tag som bacha posh, en "pojkflicka". Hon agerade pojke och fick alla de privilegier som en pojke har med frihet att röra sig fritt osv. Detta för att kunna göra ärenden för sin mamma och skydda sina systrar. Men detta får ett tvärt slut när flickorna gifts bort.
Rahima har en moster som försöker hjälpa flickorna, före och efter giftermålet. Mostern berättar om en äldre släkting, Shekiba, som också levt som en bacha posh och hur hennes liv formades.
Båda berättelserna är skrämmande, men otroligt intressanta och spännande. Och jag uppskattar min egen uppväxt och mitt samhälle, som alltid kan bli ännu bättre, men som ändå bjuder på en helt annan kvinnosyn och frihet.
Jag kan verkligen rekommendera den här boken och jag såg att författaren kommit ut med ytterligare en bok, som jag ska försöka läsa.
Jag tänker på min arbetskamrat som inför 8 mars berättade om de kvinnor hon träffat från Afghanistan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar