Sista brevet från din älskade

Sista brevet från din älskade

Jojo Moyes
*p
2010
490 sidor

Jojo Moyes gör det igen. Hon skriver en bok om kärlek, vänskap, besvikelser, förhoppningar, romantik och verklighet på ett sätt som gör att boken är svår att lägga ifrån sig.

Boken börjar i London där Jennifer Sterling vaknar upp på sjukhuset och minns ingenting. Hon vet inte vem hon är eller vad som har hänt. Hon har varit med om en svår bilolycka och föraren dog.

Bit efter bit kommer minnet tillbaka. Maken Laurence står vid hennes sida, men är förfärligt upptagen med sitt företag. Och hon får inte veta allt om sin olycka. Hon känner hela tiden att det är bitar som saknas. Plötsligt en dag hittar hon ett brev i en bok och inser att det har funnits en man till, en man som älskar henne och som ber henne att lämna sitt äktenskap. Men hon vet inte vem han är eller vad han heter. Brevet är undertecknat med "B.

När fyrtio år senare sitter en journalist Ellie, på redaktionen och får till uppgift att skriva ett minnesreportage. Egentligen ett straff eftersom hon den senaste tiden varit så disträ och distraherad av sitt förhållande med den gifta John. I arkivet hittar Ellie ett kärleksbrev som får henne att vilja gå vidare med historien. Vem var det som skickade ett sådant brev och vem var det som fick ett sådant brev? Och fick de varandra till sist?

Boken hoppar en del mellan nutid och dåtid, före och efter olyckan. Det gäller att man är skärpt när man läser. Men trots att den är ganska lång så är den som sagt svår att lägga ifrån sig.

Och jag upptäcker när jag lägger ifrån mig den lästa boken att jag också skulle vilja få ett sådant kärleksbrev. Det är något alldeles särskilt kraftfullt med det skrivna ordet.

Jag kan verkligen rekommendera boken för läsning.

PS Finns bara en sak som är lite jobbig med boken. Den är så himla fult layoutad. Det finns ingen luft på sidorna och känns väldigt kompakt. Inget gyllende snitt där inte.