Tjuvarnas marknad

Tjuvarnas marknad
Jan Guillou
Piratförlaget
2004
Uppläsare Tomas Bolme

Ja, vad ska man säga. Jan Guillou är alltid Jan Guillou. Han levererar. Och han gör det med besked. Det märks att han gillar jakt och vapen och mat och vin. Han berättar utförligt om detta. Han använder ibland ett översittarspråk som retar mig oerhört.

Men det är antagligen bara korrekt och en precis skildring av hur det är.

I den här boken får vi följa den kvinnliga polisen Eva som nu är poliskommissarie  (om jag nu kommer ihåg rätt - jag har aldrig förstått mig på de där systemet, och det hjälpte inte att jag googlade) och leder den nybildade kommissionen som ska lösa ... tada... vanliga heminbrott!

Ja, nu är det ju inte riktigt vanliga inbrott, för vid varje inbrott så har tjuvarna tagit gods till ett värde av cirka 10 miljoner kronor. Tavlor, som inte går att sälja, vin och smycken. Dessutom har de tagit en bil så att de kunnat köra godset därifrån. Dessutom har alla som blivit bestulna haft larm, och larmet har inte gått igång.

Arbetsgruppen sätter igång och får ganska snart upp ett spår, men det gäller att få till bevis och hitta godset.

Som polisroman är boken helt OK. Det märks att Jan G är van att föra sig i de salonger han berättar om, eller åtminstone tror sig veta. Han visar också ett tydligt förakt för dessa människor som han berättar om. Det är tydligt för dem i boken och också för Jan G att det är ett "vi och de andra".

Boken är starkt samhällskritisk, både mot människorna, men också över prioriteringar i samhället.

Tomas Bolme läste - det funkade fint. Han läser med lite olika röster, men det gör det lite enklare att hänga med. Jag är inte så förtjust i hans sätt att läsa kvinnorösterna dock. Men det är antagligen en smaksak.

Vill du ha polisroman á la Jan G med vapen, vin, mat och machostuk - då är det här boken för dig!